De första stegen ur sängen brukade göra allra mest ont. Det blev gradvis bättre under de första veckorna – inte för att skon "botar" något, utan för att fötterna äntligen får arbeta själva, i stället för att hållas uppe av en hälkudde.

Det överraskade mig mest. Min fotterapeut har nämnt att skor med förhöjd häl med tiden kan dra hela kroppshållningen snett. Den platta, hälfria sulan rättar till det av sig själv, utan att jag behöver tänka på det.

År i smala skor hade pressat min stortå in mot de andra tårna. Den breda tåboxen gör att tårna kan spreta naturligt igen – det stoppade inte bara smärtan, det stoppade också den försämring som min fotterapeut hade varnat mig för.

Det här är inte femtåskor där varje tå syns – det är skor som ingen på kontoret har märkt är annorlunda. För mig var det avgörande: jag ville ha fördelarna, inte uppmärksamheten.

Jag hade totalt lagt ett par tusen kronor på inlägg och "ergonomiska" märkesskor som inte gjorde någon skillnad. Det här paret kostade en bråkdel av det – och var det enda som faktiskt löste något.